JIPPIE :-)

Nu ikväll fick vi veta att det är klart med att vi får köpa den lägenhet vi hoppades på :-) Det är en sådan otrolig lättnad! Så alla som vill komma och tapetsera och måla i supersnabb takt om 2½ vecka är varmt välkomna ;-)

I går lärde sig Simon att lipa på kommando. Han ser så rolig ut när han sätter ner hakan i bröstet och sträcker ut tungan allt han kan samtidigt som ögonen nästan rullar ut för att han ska se sin tunga.

I morse hade jag och Teodor en diskussion hurvida en kalender var hans eller pappas. Den mycket givande diskussion lät så här: Teodor: "Min!" Jag: "Pappas" Så höll vi på säkert 10 gånger var tills Teodor, stående i tvättkorgen, med ett leende lade huvudet på sned och sa "Jag skojar dig mamma!" Härliga underbara barn :-)

Host host

Finns det något mer irriterande än rethosta!? Säkert, men det är riktigt irriterande i alla fall.

Vilma har idag övat på att falla handlöst från ryggstödet ner i Irmas soffa. Med skräckblandad förtjusning och kisande ögon övade hon ihärdigt. Bröderna tog det lite försiktigare och åkte på rumpan ner.

I morgon lovar jag att börja packa. Vi vill ju inget hellre än att flytta men ändå tryter orken när kvällen kommer och det faktiskt finns möjlighet att packa utan att några andra packar ur. Men i morgon. Jag lovar.

I natt sov Simon 12 timmar och Teodor och Vilma 14 timmar!!! Jag fick sovmorgon till klockan 8 så dagen kunde inte börja bättre :-)

Vi har haft en riktig utedag med långpromenad och pulkaåkning. Några gånger i veckan brukar vi mata fåglarna vid ån och det ser alltid ut på samma sätt och så även idag. När Simon och Vilma ska sova i vagnen brukar jag fråga Teodor om vi ska mata fåglarna. Glada i hågen går vi så till ån med brödpåsen i högsta hugg. När vi har parkerat vagnen och klättrar över snöhögen fram till fåglarna blir Teodor alltid så hungrig på "fövvö" (smörgås). Det spelar ingen roll att det är torrt och gammalt och att han inte har något att skölja ner med, Teodor ska äta fåglarnas bröd. Så Teodor äter och mamman matar fåglarna med det som blir över.

Dagens kommentar är när Joel muttrar att han måste gå ner i vikt och Teodor utbrister glatt: Jag gå med dig pappa!

Julafton började mysigt med ett tidigt jultomtebesök redan till frukost. När vi tittade på tomten som kom gående med fackla, käpp och julklappssäck över gården var det riktigt magiskt. Det var nätt och jämnt tomten fick komma in innan Teodor sa bestämt: "Får jag min brandbil nu!" Och som tur var fanns det en brandbil i säcken.

Vi fick en riktigt skön och lugn julafton ända tills vår vräkta förra granne bestämde sig för att försöka slå in vår dörr klockan nio på kvällen. Efter förra veckans otäcka besök med en annan granne som ringde på och både skrek och svor åt mig och barnen var detta droppen. Barnen är rädda, jag är rädd och Joel är arg. Den senaste veckan har jag vaknat en gång i timmen varje natt och lyssnat om någon är på väg in till oss. På natten har vi både den vanliga telefonen och mobilen vid sängen så att vi snabbt kan ringa både polis och fastighetsskötare. Teodor gråter mycket och vill inte vara hemma. "Mamma jag är liten och rädd" säger han ofta. Vi varken vill eller har råd att flytta men det går inte att bo så här. Nu är det iallafall nästan helt klart med att vi får flytta till en annan lägenhet i ett lugnt och bra område redan om tre veckor.

Det enda jag vill nu är att få lugn och ro och att vi alla kan känna oss trygga i vårt eget hem.

Nedräkning

Nu är det nedräkning som gäller för Teodor. En natt kvar att sova innan kusinen kommer och två nätter kvar att sova innan tomten kommer med en brandbil.

Den senaste veckan har mest bestått av julbestyr, ett antal polisbesök och riktigt jobbiga och läbbiga grannar. Orken att sitta vid datorn har inte riktigt infunnit sig när det låter som att grannarna har fest dygnet runt hemma i vår lägenhet. "Mamma stäng av musiken" gråter Teodor och vad jag önskar att jag kunde göra det. Men nu har iallafall en av två missbrukande grannar blivit vräkt och jag hoppas så innerligt att vi kan få en lugn jul. Men det är fortfarande för oroligt i huset för att jag ska våga vara ensam hemma med barnen när Joel jobbar.

Återkommer när orken återkommer.

Testdag

Idag har testpanelen bestående av en 2½ åring och två 1-åringar testat följande med varierat resultat:

* Hur kladdigt det blir om man smörjer in HELA händerna med ett HELT limstift. Storebrors utlåtande: "Titta mamma, jag smörjer! Nu jag kladdig..."

* Hur mycket papper det finns på en toarulle. Lillebrors utlåtande: Lyckligt skrattande under testets utförande och sedan argt gallskrikande och fäktandes när tråkiga mamman kom och förstörde.

* Om man kan pressa blodpudding i vitlökspress. Det går alldeles utmärkt. Salig storebror: "Titta mamma, brun spetti (spagetti) !"

Så det slutgiltiga testet...
* Hur länge räcker mammas tålamod när storebror smetar in lillasyster med lingonsylt och lillasyster kastar lingonsylt på väggen samtidigt som lillebror försöker dra ljusstaken i golvet för sjuttielfte gången på en kvart. Resultat: Hyfsat långt faktiskt! Måste bero på att jag igår fick en helkväll hemma hos min kära vän Tess med god mat och mycket prat!

Nu sover testpanel och Joel bakar en kaka. Jag klagar inte ;-)

Se upp i backen

Härliga underbara snö :-) Medan Vilma och Simon sussade gott i vagnen föreslog jag Teodor att han kunde klättra i den stora snöhögen som traktorn under Teodors hurrarop just plogat ihop. Ja, jo det kunde han ju tänka sig men så tittade han på snöhögen och sedan på mig och sa: Måste ha stege! Gå och köpa stege NU mamma!

I övrigt har helgen bestått av två härliga utflykter till pulkabacken och två kalas. Våra två yngsta har provat på pulkaåkning för första gången, men det imponerade inte på dem. Vilma grät förtvivlat och Simon såg mest lidande ut även om han då och då bjöd på ett leende. Nej det där med pulkan får nog vänta till nästa år. Teodor däremot susade ner för backen med ett överlyckligt leende! Idag har storkusinerna och morbror lärt honom vad snöbollskrig är. Jag anar att det är mamman han kommer att öva sina nya kunskaper på ;-)

Luciafirande

På förmiddagen gick Vilma och Simon i sitt första luciatåg. Vilma som pepparkaksgumma och Simon som övertrött men glad pepparkakskgubbe. Tomten kom och båda barnen vågade ta emot paket. Bra träning inför julafton!

Nu ikväll var det tomten Teodors tur att sjunga i dagis luciatåg. Barnen tog i ända från tårna och sjöng i både olika stämmor och olika takt. Hurvida Teodor sjöng vet jag inte men han övade i allafall på luciasången hemma. När jag också började sjunga tystnade han och tittade på mig och sa strängt: Inte nu mamma, ikväll.

Joel har varit ledig idag och vi har haft en riktig mysdag. Idag är jag lite extra kär i min familj. Det kommer liksom bara över en ibland hur fantastiskt underbara barn vi har!

Julkorten är skrivna och det är städat inför helgen. Känns rätt skönt faktiskt ;-)

Otillräcklighet och dåligt samvete. Konstant.

Med mammaskapet följer en total kärlek som är större än livet självt. Jag skulle bokstavligen kunna dö för mina barn. Men den kärleken gör mig också helt förtvivlad ibland när den konstanta känslan av otillräcklighet och det ständigt dåliga samvetet blir alltför starkt. Att ha tvillingar innebär att ha två barn som kliver in i samma perioder av mammighet och enormt närhetsbehov samtidigt. Att då storebror endast är ett och ett halvt år äldre innebär en stor risk att tre barn följer samma perioder.

Sedan några veckor tycker våra tre älsklingar att de var och en har ensamrätt på mamma. Simon knuffar undan sina syskon om de försöker närma sig HANS mamma, Teodor säger NEJ SIMON NEJ VILMA och Vilma bara gråter när hon inte får ha mamma för sig själv. Jag känner mig så otillräcklig när jag inte kan ge var och en det de just nu behöver. Samtidigt får jag dåligt samvete över att tålamodet tar slut alldeles för snabbt när två gråter vid mina ben och den tredje gråter på armen. Jag försöker sitta på golvet så mycket som möjligt men ibland måste vi ju ha mat och blöjor ska bytas. Det känns nog lite extra just också för att Joel har jobbat så mycket de senaste veckorna.

Helgen har i allafall gett lite andrum då Joel har haft en ledig helg för första gången på snart två månader. Idag fick jag och Teodor egen tid när vi åkte bob och fikade hos Vickan och Irma. På eftermiddagen var mormor och morfar här och fikade.

Mutor mutor och ännu fler mutor

PUH! Idag har jag handlat julklappar och det var inte det lättaste. Vad mycket krångligare allt blir när man bor på en liten ort. Trots att jag åkte över till den stora staden Avesta var utbudet tämligen begränsat. Men nu är nästan allt inhandlat i allafall och det var riktigt riktigt skönt att gå i affärer själv en stund. När jag kom hem visade Vilma mig en klump med pepparkaksdeg och avslöjade därmed vad pappan mutar våra barn med. Jaja alla medel är tillåtna....

I övrigt har dagen bestått av pulkaåkning och slirande med vagnen i snön. Det om något är bra träning men inte sjutton går jag ner i vikt för det. Kanske borde jag prova Teodors diet. Idag har den bestått av en tallrik gröt (vilket var riktigt bra), en chokladboll med morfar på kondis, en bacontugga, en lussekatt, pepparkaksdeg, mycket ketchup med lite lite strips. Vad han avslutade dagen med vill jag inte berätta för då framstår jag som en mindre förståndig mamma. Men ikväll friserades båda pojkarna och för det krävs mutor. Jag försvarar mig med att barnen i allafall inte får smågodis eller läsk.... Än... Och nyklippta och fina i håret är de :-) Tänk att i somras tyckte jag att det kändes jätteonyttigt när Teodor fick ett paket russin. Tiderna förändras och det riktigt fort ibland.

Allt för denna gång!

VI har fått sova!!!!

UNDER SKER FORTFARANDE!!!! För första gången på 2 och ett halvt år har vi sovit 4 nätter i sträck och ända till halv sju!!! Det känns faktiskt lite konstigt att vakna på morgonen och inse att jag legat i sängen hela natten. Men sant är det :-) I kväll somnade dock våra övertrötta älsklingar alldeles för tidigt så imorgon står klockan med alla säkerhet på halv fem igen. Men å andra sidan hinner man få en hel del gjort när man kliver upp i tid :-D

Igår började vi morgonen med kravallövning. Simon och Vilma blev osams och kröp ikapp för att söka stöd hos mamma. Vilma ramlade på vägen varpå Simon helt enkelt kryper över sin tillplattade syster. Några minuter senare pussades de och då smälter mammahjärtat...

Teodor talade bestämt om igår att han vill ha en bebis. Jag sa att vi får fråga pappa, men pappan sa bestämt nej. Tråkmåns :-) Fast när jag idag stod mitt på torget, med två supertrötta och ledsna barn i vagn och en tredje som höll på att hungra ihjäl, och ena vagnhjulet bara sjönk ihop i en härlig punktering kändes det inte så aktuellt med en bebis.

Nu väntar julkortsskrivande. Trevlig helg!

Ny bakdag

Idag blev det pepparkaksbak med våra nya vänner Vickan och Irma. Eller bak och och bak, Vickan fick till fina kakor men mina vet jag inte riktigt hur de blev. Tre barn åt av mina ogräddade kakor och de som jag hann rädda fick en underlig lustig form... Men jag känner mig som en riktigt bra mamma ändå som drar igång två bak på bara några dagar :-)

I helgen har jag och barnen myst i regnet på julskyltningen. Teodor köpte två tomtar och en korv och när det var klart köpte han en liten resväska så tomtarna skulle kunna vila i något. När vi kom hem blev det nästan slagsmål bland de tre syskonen om väskan och idag är den inte intressant längre... Nyhetens behag avtar snabbt :-)

Nu blir det horisontalläge framför tv:n och så ska alla barnen sova HELA natten ända till klockan SJU imorgon bitti då alla vaknar på ett strålande humör, utvilade och pigga. Läs: 5-6 uppvak med påfyllning av välling, nappistoppning, pottakissning och borttappade snuttar. Vid halv 5 kvart i 5 vaknar alla tre samtidigt och är på lite halvtaskigt humör eftersom de egentligen inte sovit klart. Men men hoppet är det sista som överger en och under har ju faktiskt skett förrut :-)

Lussekattsbak

Barnen sover och det gör med största säkerhet deras pappa också eftersom han tycker att det är en rättighet när man nattar. Såhär lugna kvällar med massa egen tid över hör inte till vanligheterna men jag hoppas ändå att jag ska ha tid och ork att skriva här ibland :-)

Idag har familjen U bakat lussekatter. S och V åt deg medan storebror T ropade INTE ÄTA DEG S, BAKA!!! Sedan hällde T ut halva mjölpåsen över sin degklump samtidigt som S blev arg och V kastade sin deg i väggen. Men det var faktiskt riktigt mysigt en lite stund ;-) Och ja, vi bakade med dinkel så känns de lite nyttigare i allafall!

Nu vaknade den sovande pappan och underbar som han är ska han åka iväg och köpa glass till mig :-)