Karusellåkning

Helgen har bjudit på strålande sommarväder och marknad på byn. Barnen provade för första gången på karusellernas förtrollade värld. Simon var verkligen världens lyckligaste där han flög runt runt i ett flygplan, Teodor fnittrade lite förtjust och Vilma såg mest uttråkad ut. Att den uttråkade uppsynen endast var spelad förstod alla vid karusellerna när vår åktur var slut. Plötsligt hade vi en urarg dotter som skrek, sparkade och fräste. Hon skulle åka mer! Barnen var lovade två åkturer och nästa val föll på griståget. Samma där, Simon och Teodor lyckligt skrattande och Vilma allvarligt uttråkad. Efter några varv la hon med en suck ner huvudet i mitt knä. När griståget stannade kom nästa frispel. Den här gången kastade hon sig på marken och gormade ilsket. Vi tog oss så småningom därifrån, med pojkarna i vagnen och Vilma argt slingrande i famnen :-)

Potträning

Simon kissade på pottan idag! Behövs det tilläggas att vi är två mycket stolta föräldrar!? :-)

Vid nattningen berättade jag för Teodor om hur det var när han var bebis varpå han demonstrerar för mig hur liten han var Mamma, jag var så här liten (T slår ihop händerna) Jag var alldeles platt!


Nu ska jag beundra vår nymålade toalettdörr. Vilken skillnad lite målarfärg kan göra!

Några vardagssiffror

Endast 1 gång behövde klockan ringa i morse! Måste vara ljuset som gör det lättare på morgonen :-)

2 är antalet hårda bajspluttar jag trodde var småsten i morse. För övrigt undrar jag hur de hamnade på köksgolvet!?

3 otroligt envisa barn har vi hemma och antalet tårar som rinner varje dag på grund av egen vilja som inte stämmer överens med mammas vilja är oräkneliga.

60 (!) är antalet naglar jag klippt idag. Och då har jag inte räknat in mina egna...

Och antalet chokladgodisar jag kommer äta ikväll, trots löftet till mig själv om att låta bli, vill jag inte heller räkna ut ;-)

Trevlig helg på er!

Livet är skört

Att livet är skört är väl något vi alla egentligen vet men något som lätt glöms bort i vardagen. I dag har jag läst en blogg som fick mig att gråta och vilja hämta hem mina barn från dagis timmen efter att jag lämnat dem. Mamma Melissa (http://mammamelissa.blogg.se/)skriver om hur det är att förlora sina barn och det blir en påminnelse om den otroliga gudagåva våra barn är. Idag har jag lovat mig själv att aldrig mer vara arg på mina barn och aldrig mer känna behov efter egen tid. Jag vet att livet inte fungerar så - det kommer fortsätta komma dagar då jag känner mig arg mest hela tiden och dagar då behovet av egen tid är stort. Men ett löfte till mig själv som jag kommer att hålla är att varje kväll se något som har varit speciellt just denna dag med Vilma, Simon och Teodor, var för sig.

I morse vaknade Vilma före sina syskon och vi hade en mysig frukoststund tillsammans med vår dotter.
Simon har lärt sig att säga Hej! idag samtidigt som han lyser som en sol.
Onsdagar är Teodors och min heliga kväll då vi går på gympa tillsammans. I kväll var vi stolta båda två då han för första gången vågade räcka upp handen själv när hans namn blev uppropat.

Den här veckan lever jag dessutom på att vi hade en jättemysig påskhelg tillsammans med härligt väder, supertrevligt släktkalas och dessutom avslutades helgen med att min kära vän Saras familj fick en dotter/lillasyster :-)

Hälsosam middag

Som den goda mor jag är (!?) försöker jag varje dag laga god och hälsosam mat till min familj. I alla fall de dagar vi inte äter varmkorv och pulvermos eller falukorv och snabbmakaroner. Igår var en sådan hälsosam dag och kvällen innan hade jag förberett en, vad jag trodde skulle bli en god soppa med spenat, kikärtor och gröna linser i. Receptet hämtade jag ur en GI-kokbok. Till saken hör också att vårt mål är att varje dag skapa en lugn och mysig stund vid middagsbordet. Vi lyckas ungefär ... aldrig. När så soppan var framdukad fick jag bära en skrikandes Teodor till bordet. Han hade somnat på soffan och ville helst av allt få fortsätta sova. Vilma smakade, som den duktiga flicka hon är, några tuggor innan hon följde Simons exempel och vände upp och ner på tallriken. Teodor som slutade gråta efter en stund plockade ur alla kikärtor och och sa sedan Mamma, det kanske blir godare med vatten i. Middagen avslutades med att alla barnen åt varsin kall varmkorv medan jag försökte låtsas som att det var den godaste soppan jag ätit på länge.

När Joel senare på kvällen skulle äta samma middag kom kommentaren att Knäckebrödmackan till var ju i alla fall god.... Idag återgick vi till de vanliga trygga pannkakorna.