Nära-döden-ko-upplevelse

Midsommarafton firade vi med våra kära T, V och I i deras sommarstuga. Så skönt att vara på landet där barnen kan gå och skrota som de vill utan att vi behöver ha 100% koll hela tiden. Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle säga det här, men jag vill ha sommarstuga!!! Mitt ute i skogen där det är långt till folk och kor.

Jag, Vilma och Simon bestämde oss för att ta en sovpromenad med vagnen under midsommarfirandet. Innan John Blund skulle infinna sig tänkte jag att vi kunde titta på kossorna som lugnt traskade i sin hage. Det var en väldigt lång hage som sträckte sig långt längs vägen vi gick på. När vi kommit ungefär hagens halva längd bestämde sig en fredlig ko för att råma startsignalen för koanfall mot småbarnsmamma med sömniga barn. På given signal kom säkert 50 kor (det kändes som minst 100) springandes mot oss och de såg allt annat än fredliga ut. Jag bestämde mig raskt för att vända och det enda jag kunde tänka var måtte det vara el i stängslet.... En halv haglängd kan kännas väldigt väldigt lång när 50 råmande och frustande kor springer i kapp med en. Vi överlevde dock vår nära-döden-ko-upplevelse och V som stod på tryggt avstånd fick sig ett gott skratt. Själv håller jag mig till Mamma Mu i fortsättningen :-)

Helgen avslutades med kvällsmat i Flängan. Mycket trevligt!